Tears don't fall, they crash around me

Hemma från en heldag med Josefine i Karlskrona och Ronneby.
SJUKT KUL, jag har hämtat mitt pass och köpt mitt första lagliga egna paket cigaretter! Så nu är jag alltså hemma och pratade nyss med myspojken.

När man når en svacka? Hur fan kommer man ur den?
På senaste tiden känner jag mig antisocial, smått irriterad på allting/alla och jävligt trampad på (som en jävla dörrmatta). SEN NÄR tror folk att jag är en svag pussy som bara går att säga vad man vill till? Har sådan lust att skrika tillbaka "HEY, vet du vem fan du pratar med dumjävel?". Annars är jag osäker på allting just nu (förutom hur jag känner för dig älskling), men skolan, mina "vänner"&vänner och framtiden mest.

Det är så svårt att orka öppna sig för folk.
Att sedan bli utskrattad/hånad för vad man avslöjar gör det mycket svårare.
Därför säger jag bara - det är dags att stå upp för sig själv igen.

Om ni vill leka högstadiet all over again,
ska ni få högstadiefasoner från min sida med!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback